fannybajs

Tog de här bilderna den 29 dec, snart ett år sedan. Var mer än ett år sedan jag såg dig och hela jag rös till när du satt där borta och kollade emot mig och erika.

Den här dagen så fanns du i mitt huvud hela tiden, tänk om jag fick träffa honom igen, tänk om jag kunde få honom att le. Väntade varje morgon efter ett sms från dig,varje gång jag fick ett så hade jag det största leende som känndes över hela kroppen. Väntade på den dagen att jag skulle få se dig igen, orkade inte kolla på dina bilder mer, var dags för en verklig bild av dig. Att få se dig lee och skratta. Jag vart nästan kär i dig när jag såg dig första gången, som att jag redan visste att du skulle bli min. Träffade andra killar för någonstans där inne känndes det som jag aldrig skulle lyckas att vinna över dig till mitt hjärta. Men alla jag träffade var inget för mig, var helt ointressrad. Brukade få sms från dig när jag var med dom, hjärtat stannade för jag visste att den andra killen kollade och jag var nästan helt jävla förtrollad av dig. Jag kunde inte stå ut dagarna som gick utan dig, jag dumpade och kom närmre dig på något sätt.

Dagen kom, den 29dec, jag tog massa kort på mig själv. Tänkte lite och visste att du läste min blogg så jag la ut bilderna där. Och sa lite fult att jag hade tagit kort på mig själv och blabla. Du var i kungsberget (som vanligt) Ohc du kollade. Sen säger du att jag är snygg och den 7bilden skulle kunna vara med i slitz, haha. Tror jag dog ett tag då. Jag ville möta dig på halva vägen, men du velade inte eller visste inte. För mig var det så. Sa alltid lite fult att du skulle träffa mig osv, men blev aldrig av.

Satt en dag, helt vanlig enligt mig. 5december. Visste inte att den här dagen skulle förändra hela mitt liv. Men jag fick hem min hund, vart glad över det. Du var inne på msn, och jag skrev att jag hade tråkigt. Jag hade skrivit en gång för att locka dig, typ som godis på bloggen. Att jag velade ha en pojkvän från gävle osv. Åh du sa, det låter nice. Men jag tvingade och du tvingade mig. Jag vågade inte, du vågade inte. Men tillslut efter ett lång drygt samtal så säger du, jag tar 18:00 bussen. Och jag flög upp ur stolen, skrek gjorde jag med. Var det verklingen sant? kommer han? Vet hur killar gör ju, säger en sak och gör en annan. När jag sminkade mig och tänkte, fan måste se bra ut för honom. Asså, vi fattar inte vilken värld jag levde i, allt stannade varje gång jag såg eller skrev med han. Vi hade köpt mat, MC, jag kunde inte äta. Kändes som allt var påväg upp igen. Jag brukar aldrig vara nervös när jag ska träffa killar. Men det här var läskigt, kunde knappt gå var så jävla nervös.

Jag gick till rese, sen bussen komma in, men ingen Philip. Jag tänker fan, han lura mig. Men jag sätter mig på rese och ser att det ska komma en buss 18:40. Var insane då. Vart nervösare, tänkte dra. Men jag har ju väntat på det här och nu var stunden inne. Buss jävel kommer och jag ser han, men tänker. Tänk om jag tar fel person. Men jag visste att det var han, fast jag knappt har sätt han, eller vad han har för jacka. Han gick där, allt stannade. Tänkte om jag skulle gå emot han eller stå still, men kompå att vi ska åt det hållet han kom ifrån.. Så jag gick emot han. Jag kramade han, men han var inte berädd på det. Jag tänke, vadfan håller jag på med. Vi går och jag pratar mer än någonsin. Jag pratade, och pratde, munnen stannade inte. Han skrattade och gick. Tillslut när vi var hemma hos mig, kunde inte sluta titta på honom när han tog av sig skona. LIvet stannade för en stund och jag kännde att här hör jag hemma, med honom. Vi gick in på mitt rum och han är så söt, han sätter sig längst ut påsängkanten, restan av kvällen. Han satt bara där och bet på sin skanktröja som ligger i min låda hemma. Fattar ni? det här är sjukt.

Han sa, måste dra hem med 11 bussen ''min pappa är dum ihuvudet''. skrattade till och fattade precis vilken typ han var. Han var inte den som stannade ute för länge, söp inte. Jag hade helt enkelt hittat min drömkille. Jag visste väl att jag skulle få kämpa, det hade jag redan gjort. Så jag tänker kämpa hela vägen till han blir min på riktigt. Jag satt nära han, jag flytte iväg, jag låg nära han, jag låg långt bort. Jag visste inte vart jag skulle sitta, var helt inne i hans värld, jag velade inte göra någontng. Bara liksom glo på han, haha. Men stunden kom och han lära gå till bussen, följer med han och vi pratar, han pratar med. GAAAAAAAAAd så glad jag blev. Hade jag lyckats? Tror det. Men ifall, hade kallat han plutten jämt, men engentligen är han 190 nästan. Kommer aldrig glömma det här, det sitter verkligen fast. Jag säger något med plutten, och han börjar skratta, med hela han. WWWAH, tänkte hur fin kan man vara? Det här går inte. Men jag sa hejdå till honom och han gick på bussen.

Han smsade mig direkt, känslan som kommer går inte att beskriva. Jag stod och skulle värma maten, Så ser jag smset:Vi kanske kan ses igen? NU lovar jag. Jag hoppade och skrek, mamma frågade var det var och jag sa att jag bara var glad. Sen var det inget mer med det. vi såg dagen efter, han kom hit igen. Varså glad. Vi ligger i sängen ochkollar på filmer. Han vågade faktiskt lägga sig brevid mig nu. För varje film som slutade vart jag besviken för jag undrade när det ''hela'' skulle komma. tittade påfilm efter film, fortfarande inget. Jag flyttade mig så nära som möjligt och  låg och titta på honom så drar han ner ansiktet '' Vill du ha en puss eller'' Det var så kaxigt, började skratta och frågade, vill du? Så säger han ja. Min lycka assså. Vart inte den bästa om man säger så. Han började skratta och jag var nöjd.  Han sa även, ska jag säga till pappa att jag missade bussen? Jag bah JAJAJAJAJJA gör det. Sen när vi går tillbussen till rese så ser jag på honom, utan att han vet såklart. Tänker, händer det här verkligen? Men så kom bussen och jag får tillome en hejdå kyss. Hjärtat slog 45gånger snabbare.

Dagarna gick jag vi träffades mer och mer, älskade hans lukt, älskade hans kläder. Kände verkligen att jag hade hittat rätt. Det är menningen att jag ska stanna här. Man vågade inte göra så mycket ibörjan,men älskar när det är så. Man har miljoner fjärliar i magen och man får 300miljoner fjärilar när man får pussar av han. Mitt hjärta mådde verkligen bra. Jag mådde bra att vara med honom. Sov hemma hos Erika en fredag, får ett sms av honom vid 2tiden, '' Ska vi ses imorgon sötnos?'' Vart direkt. Jaa, som jag skulle gifta mig.

Efter allt, så är vi här, vi står här nu. Jag trodde aldrig att jag skulle hitta min rätta kille, men nu står jag med honom idag. Mitt liv har förändrats, du har förändrat mitt liv. Jag älskar dig min fina pojke, du är värd allt för mig. Snart har det gått 1år, ett år med lycka. Ett helt år med dig. Varje dag tänker jag om någonting har hänt dig. För om du skulle dö, skulle hela min värld rasa. Det är bara dig jag spenderar tiden med. Dig jag får gråta med, skratta, bara vara mig själv. Du tar alltid hand om mig, ser alltid till att jag har det bra. Finns inte många som dig, jag ska vara så glad för jag har hittat dig. Du ska  vara glad för jag tvingade dig till mig. Haha. Jag älskar dig över hela mitt hjärta PhilipHedkvist. ♥

Sorry om jag har skrivit fel någonstans eller att det är konstigt.