Lättaste man kan göra för sig själv är att förstöra för sig själv..
Jab blir så trött på mig själv. Jag kan aldrig hålla käften, varför kan jag inte? Varför måste jag alltid hamna emellan och göra saken värre? varför i hela jävla världen. Hans hus, hans regler, hennes hus, hennes regler. Varför måste jag alltid vara den som är så dryg och inte pallar göra något? Hatar att ta insiativ, orkar inte. Jag vill kolla på tv, vara ute eller sitta vid datan. Jag vill inte städa någon jävla bil eller dammsuga. Men ni fattar? Tror ingen vill det.
Men saken är ju den, allt är inte bara mitt fel. Den som lockar fram mitt elaka jag får fan skylla sig själv, men jag förstör fortfarande för mig själv, det slår bara tillbaka. Blir antagligen att hon/han/dom vill inte ha mig där. Mitt samvete är fan inte bra nu. Mår inte bra. Jävla kuk. Hur jävla många gånger har inte mamma sagt det här till mig? miljontals gånger.
Jag fortsätter att sätta mig i fuckade sitser, sen ler jag alltid för jag har aldrig fel. Tycker så jävla synd om mig själv hela tiden. Jag ligger hemma och väntar på att folk ska höra av sig? Jag blir sur om jag inte får som jag vill, jag en sån jävla dryg människa, som folk helst vill slippa. Märker själv när det blir för mycket, då drar jag och jag hoppas på att den personen snackar skit om mig så jag vara arg för något mer så jag slipper vara med den personen.
När i helvete ska jag lära mig.
